Kul. Har hört att antalet gråsparv och pilfink minskat, när var och varför har jag inte koll på. Uppgång nu? I England är visst pilfinken den rödlistad, som minskat med 90 %?

Kan ju vara så att de fallit offer för rovdjur så som större fåglar, katter, rävar och annat.

Det är ju tyvärr så att vårt jordbrukslandskap förändrats så radikalt att både pilfink och gråsparv har minskat.

#3 Ja det är den orsak så framförs mest, särskilt att spillsäd har blivit en riktig bristvara i det moderna jordbruket.

Det var samma problem med gulsparven under första halvan av förra seklet när alla hästar byttes ut mot traktorer och de inte längre kunde hitta havrespill.

Nu har gulsparven, precis som hästarna, kommit tillbaka stort.

#3 Men har det egentligen påverkat gråsparven? Den är ju närmast att betrakta som en tätortsfågel.

HH

Vad härligt att du fick se de lilla sparvarna. Jag säger som du, när jag var liten fanns de i stora flockar, nu om man får se dem, är de enstaka eller några få fåglar.

Jag har alltid tyckt att gråsparvar är gulliga. Medans många i min omgivning bara tyckt att de "skräpfåglar". Enligt min mening finns det inga såna fåglar alls.

#5 Hittade lite fakta här;

http://www.sofnet.org/apps/file.asp?Path=2&ID=3721&File=Grasparv-artfakta.pdf

…men även här; http://monanilsson.se/document/grasparvar-minskar-mobilmaster07.pdf

De två länkarna motsäger varandra en smula. Den andra länken stämmer med det jag har hört tidigare. Dvs att största minskningen har skett i tätorterna och att trenden på landsbygden är i nedåtgående.

Den första länken hade en uppgift jag inte förstår. Det stod att man skulle betesplanera för att slippa använda avmaskningsmedel vilket minskade antalet insekter. Nå'n måste ha fått nå't om bakfoten.

HH

Vet inte om jag tycker att länkarna motsäger varandra. Den första handlar om fåglar i jordrukslandskapet och nämner inte gråsparvens situation i städerna alls. Sen är det oftast inte bara en orsak till  att en art minskar. Och det är väl inte orimligt att det kan vara olika faktorer i staden resp. på landsbygden. Vad jag kan förstå så har den minskat, det här gäller Sverige, kraftigt på landsbygden men inte så mycket i städerna.

Vad är det för nåt som nån måste fått om bakfoten?

#9 Du har rätt om länk 1. Jag tog den för allmänt skriven.
Dock förstår jag fortfarande inte vad avmaskningsmedel har med tillgången på insekter att göra. Det är det jag tror att skribenten missförstått.

I den andra länken så står det faktiskt att gråsparvarna minskat mer i tätorterna än på landsbygden.

HH

10#  Avmaskningsmedel tar inte bara död eventuella parasiter hos det avmaskade djuret utan tar även kol på ett stoort antal spillningslevande insekter! Vilket alltså borde kunna missgynna pilfinken..

#11 Aha, de tänker så. Det kan nog ligga nå't i det. Men nu är det ju inte så att man avmaskar i tid och otid. Sanningen är den att man (såvitt jag vet) avmaskar kalvar man tar in på hösten. En del stoppar i kvigkalvarna (mjölkdjur) en "patron" som avger maskmedel hela säsongen. Det kanske är det de tänker på.
Fåren avmaskas två, tre gånger per säsong. Den första före lammningen, om jag minns rätt.

HH

Avmaskningsmedel är verkligen ett stort problem som gdsseli85 säger. Många skalbaggar och andra inseker har blivit sällsynta p.g.a. att spillningen är giftig för dem. Läs mer här.

Ett citat från länken:  Det är skrämmande vad litet vi vet om de ekologiska effekterna av de avmaskningsmedel och insektspreparat som används i lantbruket, säger Björn Cederberg , som är insektsforskare på ArtDatabanken i Uppsala.

Men tillbaks till gråsparvarna, min bestämda uppfattning är att den har minskat väldigt kraftigt på landsbygden och att det är i städerna man ser den numera. Sen kan den mycket väl ha börjat gå tillbaka i städerna också men nog började den nedåtgående trenden på landsbygden? Det är iallafall så jag uppfattar det.

#13 Så här fungerar det hos dem jag känner till:

Mjölkraskalvarna får en sk bolus nedstoppad i magen och är väl i det här fallet de stora bovarna. Övriga kvigor och kor avmaskas inte alls.

Köttraskalvarna avmaskas med flytande medel efter betessäsongen, första året. För övrigt ingen avmaskning.

Jag skulle förr tro att det stora problemet är att det börjar bli så många stora besättningar där djuren endast går i rastfålla och därför aldrig är ute på bete. Därför kommer heller aldrig gödseln ut i naturen.

HH

#12,#14, jo du har rätt i att en viktig anledning, till att spillningslevande insektsarter har minskat, är att arealen naturbetesmarker minskat pga dålig lönsamhet osv osv - stor andel kor hålls installade och kan alltså inte komma insekterna till gagn.

Angående det du skriver om avmaskning av kor, har du nog delvis rätt. Man behöver inte avmaska kor i tid och otid, och ofta kan det räcka med att avmaska dom då de stallas in på hösten.  Men detta är kanske att vara väl naiv och tro att vi lever i "den bästa av världar" betet är ju en viktig resurs för köttbönderna. Har du köttkor är det av stor ekonomisk vikt att djuren tillväxer tillfredsställande och inte tappar i vikt (vilket ju kan ske om korna bär på mask alternativt betar på ett lågproducerande bete)

För förstagångsbetarna sker dessutom avmaskning ofta innan betessäsongen börjar på grund av att de annars kan drabbas mycket hårt av eventuella parasiter (de har ingen immunitet ännu). Har bonden tillgång till parasitfria beten (alltså ett bete som inte betats av kor tidigare säsong), behöver man däremot inte avmaska kalvarna/ungdjuren.

I övrigt ökar antalet hästar samtidigt som det finns en stor brist på nötkreatur som vårdare av naturbetesmarker. Detta leder till att hästar kanske i framtiden kommer spela en större roll som detta. Men eftersom hästar avmaskas i mycket större utsträckning (till stor del i onödan) missgynnas helt enkelt insekterna återigen, och tar skada av avmaskningsmedlet. Dessutom betar inte hästar på samma sätt som nötkreatur vilket kan leda till en annan typ av miljö som kanske inte alls passar för de spillningsberoende insekterna och alltså också påverkar dessa negativt..

--> Detta påverkar insektslevande fågelarter i våra ängs- och hagmarker which brings us back to pilfinken.. som ju minskat på landsbygden =P

#15 Jag har egna köttdjur så jag tycker jag har en viss erfarenhet av det.

Pilfinken? Det var väl gråsparvar vi diskuterade. Annars var det väl till stor del hästar som försörjde gråsparvarna i städerna förr. Hästar tuggar slarvigt och det finns relativt gott om okrossad havre i spillningen.

HH

Jo du har rätt, själva tråden handlar om gråsparvar =P men sen lade ronnyf upp en länk som vi började diskutera kring, och där var det pilfinken som hamnade mest i fokus pga att insekterna minskat. Och sen gled ämnet över på spillningsgynnade insektsarter och avmaskningsmedel, men jo som sagt tråden handlar om gråsparvar =D.

Jo har du egna köttdjur så tycker man väl att du borde känna till en del om det, men å andra sidan fungerar det ju inte likadant överallt, och frågan är om du kör storskalig köttproduktion… relativt tveksam till det, och det var väl mest de jag syftade på och var lite negativt inställd till..

#17 Nej, du har helt rätt. Jag har ett mindre antal köttdjur. Å andra sidan har jag hållit på några år. Känner och hjälper även andra som har mer djur. Det jag beskrivit är det jag har erfarenhet av. Det är ju möjligt att det funkar annorlunda på andra håll i landet.

Det skrevs i den ena länken att man självklart skulle behandla infekterade djur. Då undrar jag hur man ska konstatera det? Det är knappast lämpligt att vänta tills djuren uppvisar symtom. Det är orealistiskt att ta prover på alla individer i en flock köttdjur. Även om det skulle fungera så är det verkligen inte gratis att få undersökningen gjord.

HH