Den tuffa världen
När jag var ute och fotograferade mina favoritfåglar, ankor, så upptäckte jag att i ankflocken har två stycken blivit utstötta. Den ena har gruppen nästan plockat bort alla fjädrar på samt att den är hallt och dess kompis håller de på att göra samma sak mot.
Denna and har än så länge alla fjädrar kvar men så snart han och den som nästan är kal närmar sig gruppen så går alla till attack mot dem och drar bort deras fjädrar osv.
Jag lyckades ta bild på den som har fjädrarna kvar när han blev nerbrottad utav 5 andra stora änder som stod åvanpå honom och röck bort hans fjädrar medan han försökte ta sig därifrån. Han lyckades komma undan senare och återvände till sin kompis men det fanns inte en sekund då de inte blev jagade.
Varför blir dessa två utstötta? Den som saknar mycket fjädrar och är hallt kommer troligen dö så småningom men dess kompis som än har alla fjädrar kvar och inte är halt är de på hela tiden, varför?
Jag misstänkte att dessa två kanske var ett par och blir den ena utstött så kanske den andra också blir det.
Bilden visar när alla fem änder plockar fjädrar från den friskare av dem. Just denna vita and satsade på ögonen på honom.
Ingen med åsikt till varför de gör så?
Ankor är lite översexualiserade. Det skulle kunna vara så att de fem är drakar och de andra två är honor. Om en drake försöker betäcka en hona så kommer de andra också dit och ska på. Honorna kan få fjäderskruden skadad av att drakarna river loss fjädrar med klorna. Normalt håller draken ett rejält tag i nackfjädrarna, med näbben.
Det här har jag sett själv när vi hade ankor. Det funkar dåligt att ha mer än en drake. Det kan förstås vara något annat som gäller "dina" fåglar men en teori iaf!
HH
#3 Roligaste är ju att den vita är en hona och är i par med den vit bruna som syns i hörnet på sista bilden.
Av din bild att döma så är den vita en drake. Syns på de krökta fjädrarna på stjärten.
Om det är som du säger så är det lite märkligt beteende, tycker jag.
HH
#5 Hmm, då kanske det är tvärtom då att den vita är en hane och den brunvita en hona. Jag vet i alla fall att de är ett par.
Om jag minns rätt så låter honorna betydligt mer än drakarna.
Fö tycker jag att ankor är jäkligt trevliga fåglar. Vi hade fem, sex olika raser när vi höll på som värst. Tror vi hade femton hönsraser också. Vaktlar och fasaner med. Ja, vi var väl inte riktigt kloka (då heller).
HH
#7 Mellan dem så är det den vita som kacklar på duktigast. 
När det gäller höns så har de en strikt så kallad hackordning, där den som är absolut lägst i rang blir pickad på av alla de andra, den som är näst lägst i rang blir pickad på alla förutom den som har lägst rang och så vidare och så vidare…Den som är mest dominant i gruppen och alltså befinner sig högst upp på rankstegen blir således inte pickad på av någon i gruppen. Beteendet återfinns inte bara hos höns utan hos många andra arter. Men att en eller ett par individer utsätts så här pass hårt för pickning uppstår dock oftast hos djur i fångenskap (alltså tex tamhöns), eller i situationer där resurserna är begränsade --> Det uppstår då en stark konkurrenssituation djuren emellan, och de subdominanta individerna har mindre möjlighet att gå undan och på så vis undvika att bli pickad på av dom andra.
För de som är intresserade finns det mycket material att läsa inom området. Ett exempel på en artikel som belyser ämnet är:
Peck orders and group size in laying hens: ‘futures contracts' for non-aggression skriven av M. Pagel and M. S. Dawkins.
Sen bedrivs det mycket forskning på bland annat tamhöns vid Stockholms universitets zoologiska forskningsstation - Tovetorp. där man kan komma i kontakt med forskare, och som man säkert kan ställa frågor till om så skulle önskas.
#9 Mjo, men dessa lever inte i fångeskap.
#10, nej det måste inte alltid vara så att de befinner sig i fångenskap, det kan också handla om att det av olika anledningar uppstår en konkurrenssituation om födan. Exempelvis om det är dålig tillgång på föda på grund av en sträng vinter, eller om som i detta fall jag kan misstänka att snälla pensionärer kommer och kastar åt dessa fina ankor smarriga brödbitar emellanåt? =) (alltså föda som är extra attraktiv) och på så vis triggar igång detta beteende
#11 Sant. Det jag dock märkte var att det finns en specielt and i den flocken som är "the command", denna and har oerhört fin fjäderdräckt och är större än alla andra samt att dess personlighet är något tuff.
#12 Yeah! thats the master of commander!! =D
Den befinner sig troligtvis högst upp i hierarkin och kan spatsera runt och äta sig mätt och fet utan att oroa sig för att bli nypt i fjädrarna ;)
#13 Jo men jag fattar inte varför de hackar på dessa två. Förra sommaren när de var på samma plats så var alla vänner och de tyckte om varandra somt tog god hand om varandra, dock fanns inte den sk "commander" med då. Men denna sommar när han är med i flocken så är dessa två utstötta. Det jag inte fattar är varför just dessa två.
#14 hmm jadu det är svårt att säga varför de börjat med pickandet nu, men det kan kanske vara pga att en ny individ kommit in i gruppen och på så vis rubbat den störande ordningen. Ofta kan det röra runt väldigt mycket i en gryta som tidigare vart stabil eller hur man ska kalla det. Det kan handla om många faktorer, så som att de helt enkelt, efter att ha befunnit sig på den här platsen nu ett tag, "lärt sig" att folk ofta kommer och kastar god mat åt dom, och på så vis är det värt att upprätthålla denna hackordning. Du nämnde att förra året betedde de sig inte alls på detta sättet. Kanske kan det vara så att de vid det laget inte hunnit bli medvetna om vilken mat-guldgruva stället var? och därför fanns det ingen anledning att konkurrera om maten? ja som sagt det är svårt att säga vad det förändrade beteendet beror på, men hoppas svaret gett dig några ledtrådar till varför det kan ha skett iaf =P
När det gäller anledningen till att just de två blivit utsatta, kan man väl jämföra det med hur det är för oss människor… en del personer är lagda åt det mer dominanta hållet, medan andra är mer blyga eller undergivna så att säga. Det kan bero på personligheten hos individen, men det kan också hos andra arter bero på hur dominant din mamma är. Om din mamma är en dominant hona föds du in i en "högt uppsatt position", medan om mamman är subdominant hamnar även avkomman långt ned på dominansstegen.
#15 Flocken har hållit ihop i många år och varit på samma plats i flera år i rad utan några som helst intriger utom just denna sommar.
Okej men då kan det kanske ha att göra med nykomlingen då, eller så är det en annan faktor som vi inte känner till
#17 Förmodligen eller så funderar jag på ifall det är ren uppvaktning det handlar om som Hellvi nämnde eller kanske att dessa två blivit sjuka och ses då som en svaghet i flocken.
#18 hmm det där med uppvaktningen tror jag inte riktigt på… saken är ju den att ofta brukar vi människor misstolka dominansbeteenden som "uppvaktning". om man tittar på exempelvis hundar, eller kor eller många andra arter där honor kan rida på andra honor, eller vilka konstellationer som helst kan ju förekomma (hona på hane, hane på hona osv osv), men där det ju faktskt inte handlar om att djuren är översexuella utan att de vill demonstrera sin dominans över den andra individen.
Däremot skulle det väl mycket väl kunna vara så att individerna är försvagade av någon anledning och på så vis blir de lättare utsatta för pickningen.
#19 Precis. Och vad jag vet om fågelvärlden och i stort sätt alla djurarter så är det dem starka som överlever och är någon eller några individer sjuka i flocken så anser ju flocken att de ska bort just för att inte flocken skall falla lätt för rovdjur, vissa rovdjur i sin tur väljer ju också den svagaste individen.
Det kan kanske stämma i vissa fall, att individer blir utstötta, men det måste inte alltid vara så. ofta är det en fördel att vara en stor flock. Ju fler individer det är i flocken desto mindre är risken att just DU blir attackerad av ett rovjur ("gruppstorlekseffekten"), och en stor flock upptäcker dessutom lättare ett rovdjur ("flera ögon-effekten"). Så ur den synvinkeln kan det ju vara"positivt" att behålla en sjuk individ i en grupp eftersom det teoretiskt sett är positivt för de andra individerna vid en eventuell attack av predator.
Jag hävdar nog ändå att det har med den klassiska hackordningen att göra.Subdominanta individer blir frustrerade då dominanta individer hackar på dem, (de kan ju inte hacka tillbaka på dom utan får avreagera sig på individer som är lägre stående än de själva) och vilka är de lättaste att ta ut denna frustration på? -Jo de svagaste. Detta fenomen har ett namn men jag kommer inte på det just nu.. Om du vill kan jag kolla igenom lite av mina papper för att försöka komma på vad det kallas så kan man kasnke läsa mer om det?
#21 Jo fiskstim fungerar ju på så vis. Men jag måste nog också tro på nykomlingen som till och med var på mig och skulle nypa i kläderna. En aggressiv rackare.
Hehe hittade det som tur var på en gång =D
Man pratar om olika beteendereaktioner föranledda av stress, och då kallar man detta beteende för "omriktade beteenden" vilket då innebär att man tar ut sin frustration på någon annan (och då naturligtvis på en individ av lägre rang än sig själv)
Haha ja den verkar ha självförtroende som är starkare än för sitt eget bästa! =P
#24 hehe, jag hade nästan lust att nypa tillbaka men då hade säkert hela flocken kommit och nypkriget varit igång.
#25 haha you bet! ;)