Annons:
Etikettfågelskådning
Läst 1951 ggr
[VSK]
3/14/17, 6:55 PM

Fågelskådare

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Som jag stötte på härom dagen vid Asköviken.

Annons:
Taggeman
3/14/17, 7:01 PM
#1

Trevligt om man är flera o kan dela erfarenheter med varandra.
6 par ögon ser bättre än ett. 🙂

☀️🙂😃😛 😂🤪😎😇🎅😡 Medis på Fågelskådning 😟🥳🤔😴😈💣🌈✨🏆👍❤️🏅

………… 🦅 🦋 🐟 🐠 🐟 🦉 (^I^) 🦉 🐟 🐠 🐟 🦋 🦅

[VSK]
3/14/17, 7:22 PM
#2

Japp.

Och sen har vi jag som varken ser eller hör nånting 🤦‍♂️

[Göstage]
5/24/19, 10:15 AM
[VSK]
5/24/19, 11:59 AM
#4

Vi "fotografer" får snällt se på 😃

kamera0710
5/24/19, 12:16 PM
#5

#4 Det är inte alla som skiljer fågelskådare och fotografer. När jag skådade på Korsika 2015 (gruppresa) bodde vi på ett hotell där det mest var nordbor. Jag hörde ofta att de som såg oss kallade oss "dom där fotograferna". De trodde väl att våra tubkikare var kameror.

[VSK]
5/24/19, 2:00 PM
#6

#5

Har märkt många viktigpettrar reagerar om man säger fotograf om man inte är yrkesfotograf, men då slår jag bara dövörat till. Om jag fotar så är jag fotograf. Kör jag bil så är jag bilist. Cyklar jag så är jag cyklist mm.

Finns en viss hierarki bland vissa som jag inte gillar alls.

Annons:
[Göstage]
5/24/19, 2:18 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

Drevet har praktejder på kornet vid Gubbanäsan, Getterön för något år sedan.

[Göstage]
5/24/19, 3:54 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#8

Jag var en flitig ornitolog fram till för ett halvsekel sedan, sedan dess har det bara blivit sporadiskt med renodlade fågelturer, även om jag vistats en hel del i skog och mark.

På sistone har det dock blivit lite tätare turer i släptåg efter en ungdomsbekant som till skillnad från mig aldrig lade av, utan fortsatte att "kryssa". Jag märker en hel del som förändrats från min aktiva tid, till exempel utrustningen. När jag kommer med min 7x50 framstår jag nog som en tidsresenär från Rosenbergsepoken. Tuber och kameror är av en helt annan klass idag. 

"Larmandet" är något nytt, med GPS-larm och kommunikationen. Att stövla runt på vinst och förlust vid någon fågelsjö verkar rätt "ute" - i stället uppträder många som en orolig vadarflock,  beredda att i samlad tropp ge sig iväg till någon ny nedslagsplats så fort larmet går.  

Med larmandet följer dock  tipsandet - man delar vänligt med sig av upplysningar av observationer  även till den som i likhet inte medför någon elektronik i fält. 

För ett halvsekel sedan fick man vänta ett år på "Vår Fågelvärld" för att ta del av gjorda obsar, idag kan man få dem i realtid via larm eller Artportalen.  

Könssammansättningen är också förändrad. "På min tid" var skådandet  en herrklubb, eventuellt medföljande kvinnor förväntades ägna sig åt botanik. Idag är det inget ovanligt med kvinnliga skådare, varken på egen hand eller i familjekonstellationer. Ett framsteg!

Kanske är det tack vare tjejernas uppdykande som skådarna är mer sociala idag än fordomdags. Det var vanligare förr med enstaviga svar på den obligatoriska frågan "sett något"? Idag berättas det mer utförligt vad man sett, och är fågeln kvar pekas den hjälpsamt ut.

Kunnigheten verkar också ha ökat, i takt med förbättrad utrustning och rörlighet. Dessutom kan man dokumentera  arter man är osäker på och identifiera i efterhand. När jag var aktiv svischade en obekant art förbi på några sekunder, eller syntes på ett grynigt fotografi taget på sjuttio meters håll utan möjlighet till artbestämning. Idag kan man sitta hemma i kammaren och artbestämma eller MMS:a till någon expert eller sajt för att få hjälp. 

Bekvämligheten är bättre idag, med moderna bilar att åka med och förnämliga gömslen att spana från, även om inte alla observationspunkter är fullt så bekväma som på Getterön (bilden).

Vad var då bättre för femtio år sedan? Ja, min kondition till exempel…🥵

[Göstage]
2/4/22, 9:45 AM
#9

Fågelskådaren Thomas från Stenungsund räds inte kulen vinter när fåglarna väntar därute.

"– Den här tiden på året finns chans att se fåglar som är lite mer sällsynta. Förra helgen såg jag till exempel skäggmesar i vassen där borta, de sitter och äter fröerna längst upp på vippan, säger Thomas Liebig.

Han har i snart femtio år ägnat en stor del av sin fritid åt bland annat fågelskådning och han har tillbringat oräkneliga timmar i skog och mark."---

"Idag är Thomas Liebig pensionär från läraryrket och dagarna är fyllda av egna naturupplevelser från morgon till kväll.

– Jag försöker vara ute varje dag oavsett väder. För mig är det viktigt att komma ut i naturen. Det är en sorts meditation att fågelskåda och jag tror att det är därför det är så populärt bland många. Jag har inte själv koll på hur många olika arter jag sett totalt men det är många, säger han."---

"Så vilken är den mest ovanliga fågel han sett?

– 1999 upptäckte jag och två kompisar en helt ny art i Sverige, det var en tygeltärna. Den har bara skådats en gång till i Sverige efter det.

Thomas Liebig tystnar. Tittar ut över viken. Ställer in tubkikaren och säger:

– Det är det som är så spännande med fågelskådning. Du vet aldrig vet vad du får se och vad som väntar där ute."

För ornitologen Thomas Liebig från Stenungsund är fågelskådning både spännande och lärorikt och något han sysslat med i snart femtio år. Och när han inte fågelskådar
Upp till toppen
Annons: