Var är talgoxarna?
Det har sedan många år tillbaka varit talgoxen som dominerat vid fågelborden runt om i landet. Så hos oss med. I år är det inte alls så, var är de? Vi har hitintills haft endast i snitt 2-4 taloxar, däremot ca 16 pilfinkar, ca 21 gulsparvar, ca 10-15 blåmesar, 4 koltrastar och 4 större hackspettar. Sedan tillkommer några nötveckor, entitor, svartmes,sidensvans, skator o kråkor.
Under hösten observerade jag flera stycken talgoxar med stora bölder.
Kan det möjligen vara orsaken?
Hur ser fördelningen bland arterna ut hos er? Har ni märkt någon minskning bland talgoxarna?
Tina Nordberg medarbetare:
Fågelskådning i fokus
Svamp i fokus
Nu vet jag inte var du bor men här i Luleå känns det närmast som att vi svämmar över av talgoxar. Jag har aldrig sett så många. De kanske har flyttat hit allihop? ;)
Jag bor i Kolsva, Västmanland.
Ni i Lule har ju ovanligt mycket snö i år kan tänka mig att fåglarma sökt sig till samhällerna för att finna föda vid matningar.
Tina Nordberg medarbetare:
Fågelskådning i fokus
Svamp i fokus
Jag har inte sett några konstigheter här i Huddinge men vi har inte mycket skog på tomten. Verkar va dom fåglarna som brukar va här.
Men däremot ser jag konstigheter på dit inlägg med länkningar i inlägget som du inte borde ha. Använd ett program som heter ADW cleaner som ska ta bort oönskade tillägg som du har nu. Det är från deras hemsida prova det här så ser du om det blir bättre. https://toolslib.net/downloads/viewdownload/1-adwcleaner/
Fungerar inte det så prova lite annat, du kan läsa mer om det på den här tråden. http://datorn.ifokus.se/discussions/5463c49c8e0e7418bb0096b8-virus-av-ifokus?discussions-12
☀️🙂😃😛 😂🤪😎😇🎅😡 Medis på Fågelskådning 😟🥳🤔😴😈💣🌈✨🏆👍❤️🏅
………… 🦅 🦋 🐟 🐠 🐟 🦉 (^I^) 🦉 🐟 🐠 🐟 🦋 🦅
#2 Usch så det ser ut. Stackars fåglar.
#3 Ja, vi har snörekord men det kom för bara lite drygt en vecka sen, Innan dess fanns ju knappt någon snö och det var i höstas det var som mest talgoxar i farten. De fanns verkligen överallt.
Väldigt många talgoxar såg ut så där den vintern. Bara talgoxar, inga andra arter. Det var också bara den vintern, jag har inte sett några sån bölder efter det.
Här i Stockholmstrakten finns det gott om Talgoxar i år (som det brukar vara).
Bild talgoxe badar i ytterkruka
Myzz
Här i Malmö har jag ungefär samma numerär Talgoxar som vanligt, dvs 3-4 st. I området ser det ut att vara ungefär lika många och också i skogen.
Vid min matning är det gråsparv och pilfink som dominerar med upp mot 6-10 st (vardera art).
mvh Martin
#4 Men fy, stackars fåglar. Vad kan dessa bölder bero på?` Är det kemikalier? virus? bakterier? parasiter? som orsakat? Finns det ingen som tagit prover?
Googlade. Det är troligen fågelkoppor = fågelkoppor. Detta virus orsakar stora bölder främst på huvudet, men jag har även sett det på vingarna. Just hos Talgoxar verkar det som att det är vanligare än hos andra fåglar, då jag sett detta flera gånger tidigare hos just Talgoxar. Än så länge så är den pigg och äter, men om det blir kallt så kommer den nog att försvinna. Även att den bara har ett öga påverkar givetvis också överlevnaden, den har ju bara ett öga för att upptäcka rovfåglar/-djur med.
http://urmbird.blogspot.se/2011/11/sjuk-talgoxe-sick-great-tit.html
Från sveriges ornitologiska förenings hemsida:
Orsakas av ett aviärt poxvirus som allmänt kallas för fågelkoppor De angriper fågeln genom en mikroskopisk skada i huden. Denna typ av virus finns inte bara hos fåglar utan även hos många andra djurslag. Även vi människor har våra representanter – varav smittkoppor är den mest kända. Generellt är dessa virus värdspecifika, så det finns ingen risk att de koppor du ser på fåglarna skall smitta oss eller våra husdjur.
Dessvärre finns det inte mycket man kan göra. Om bölden är stjälkad, dvs. den sitter som ett blomkålshuvud på en liten stjälk, så kan man vrida bort den. Men vanligen sitter den fast på fågeln med en större anläggning. Man kan anta att nedsatt motståndskraft genom undernäring eller liknande ökar fågelns mottaglighet för viruset. Alltså borde man utfodra rejält, tycker man. Å andra sidan drar man därmed till sig fler fåglar och ökar därmed risken för smittspridning!
Viruset smittar på olika sätt, men framförallt via stickande insekter (myggor, svidknott mfl) under sommarhalvåret. Inkubationstiden kan vara flera månader lång. Viruset kan också smitta direkt från en fågel till en annan via direkt kontakt, eller via exempelvis fågelmatningsutrustning när hudflaggor från kopporna lossnat och virus kommit ut. Viruset är motståndskraftigt mot miljöförhållanden och kan ”överleva” länge på ytor. Vissa artgrupper verkar vara känsligare än andra för infektion, i litteraturen anges fasanfåglar och fältsparvar som mest känsliga.