Olja och omega tre.

Var har du hittat det, skulle nämligen gärna vilja odla en plätt själv här hemma utan att köpa de kvantiteter som bönderna köper in.

Hos min son som är bonde. Dom skulle leverera några lass nu och då kunde jag ta några kilon. Det ligger på 4 kronor kilot just nu sa han. Men det jag tar är lite bossigt (orensat) men det gör ju inte.

Djuren älskar rapsplantor. Rådjur och älg äter snabbt slut på stora fläckar på åkrarna. Så ska man så en viltåker är det bra att blanda i raps.

Häng gärna upp hela stycken talg eller späck så kanske du lockar fram någon gråspett. Rapsfrön bör ju locka den vackra steglitsen.

Gråspetten vore spännande att få hit. Jag bor i Närke men har aldrig sett någon vad jag vet. Hade däremot 6 större hackspettar här samtidigt och en mindre. Trodde inte mina ögon. Steglitsen har jag tre som brukar komma runt februari och framåt. Men dom kanske gillar maten bättre när det kommer raps så dom dyker upp tidigare.

Jag har hängt upp hela stycken men hundarna vill gärna smaka. Men kan hänga det högre.

Tack för tipsen.

#4 Taxelina1

Var hittar man din bror om man är intresserad av att köpa rapsfrön?

Var bor du?

Kolsva, Västmanland,

Nu har jag lagt ut en blandning av raps, solrosfrön, nötter och hampfrö (havren var slut) Så nu får vi se vad dom tycker. En blandning av cocosflingor, russin och äppelbitar blev det koltrasten som tydligen tänker övervintra i år.

Jag har en fröblandning med solrosfrö som bas eftersom det är det som går åt mest, kanske 75% solrosfrö och 10% havre till gulsparvarna som är ganska många emellanåt.

Hamprö blir alltid kvar sist, trots att vi har ganska många domherrar som ska äta såna, därför har jag slutat att blanda i hampfrö. Däremot har jag alltid linfrö, för det verkar vara en favorit hos grön- och gråsiskor, samt steglitser. Lite jordnötter åt nötväckorna har jag också i blandningen.

Förra året matade jag hela året runt, men i år slutade jag efter midsommar och började igen 1a oktober. Jag tänkte mig inte för, utan bara lyfte av taket och börja hälla i hinken med fröblandningen, men redan efter knappt en tredjedel började det rinna över.

Det visade sig att där fanns en stor bobale i fågelbordets "hus", av fjädrarna att döma var det talgoxar som använt matplatsen som hem. Det blev lite pyssel att tömma ur fröna igen och få bort bobalen.

# 9 Verkar linfröna gå bättre än hampfrön? Man kanske skulle ha hampfröna i en särskild matare.

Vart köper du linfrö?

Ojdå, smart att ha bo,et nära maten…

#10 Jag har tiggt till mig utsäde från grannar som sått lin. Annars är det ganska dyrt med linfrö, men om man kan tänka sig att köpa mycket så är det billigare att köpa som utsäde.

Hmmm, har ingen här som odlar lin. Blir till att prata med mina söner igen då. Dom jobbar inom jordbruket allihop.

Tack för tipset.

Rapsfrön var det inte många som tyckte om här.

 TinaNordberg Hur går det för dej? Vill dina fåglar ha raps?

Har inte varit iväg och köpt ännu, barmark och varm väderlek gör att behovet av stödmatning inte blir så stort.

#14 De mindre fåglarna äter det inte. Men jag har även nötskrika och en fasantupp här och dom stoppar nog i sej det mesta.

Jag ligger lite lågt med maten jag också just nu,

Jag matar inte efter väderlek, börjar 1a oktober och slutar vid midsommar oavsett väder. Just nu är det mest hemmahörande småfåglar som kommer. Det var länge sedan jag såg de arter som inte bor på tomten, gäster som stenknäck, steglits, gråsiska, grönsiska och gulsparv.

Jag gör inget uppehåll med tillgågen på foder, tänker bara inte lägga ner energi på något nytt. Gör inget uppe håll på sommaren heller för då kommer årets ungar och äter så fort de blir flygfärdiga. Den störrehackspetten hämtar till sina ungar, hacke tar med sig så mycket han bara kan till sin hungriga barnaskara.

Bröd passar också bra till barnmat, näbben full.

En fråga , var håller hackspetthonorna hus? Ytterst sällan en hona kommer fram för att äta vid min matning.

Någon som vet?

Här har jag både honor och hanar.

Jag gör uppehåll under sommaren, men öppnar locket på mina komposter där det finns massor av smått och gott. Och där är det välbesökt.

Jag lägger ut mat till fåglarna men inget extra just nu. Så fort det fryser på kommer domherrarna och dom andra men som det nu är , är det dom vanliga som alltid hänger här. Gulsparv, pilfink, hackspettar, nötväckor, entitor, fasantuppen, nötskrikor och så vidare. Och sparvhöken som också vill ha lite lunch. Varfågeln är här i bland också.

Vi matade med rapsfrön förra året, dessa blev tyvärr oftast kvar när havre, solros och hampa var uppätet.

Vi hade blåmes, talgoxe, svartmes, tofsmes, grönfink, gulsparv, gråsparv, domherre, nötväcka, trädkrypare, grönsiska, stenknäck, koltrast, nötskrika, större hackspett, gröngöling samt kanske någon övrig fröätande art vid matningen. Steglits finns det gott om i området men rapsen förblev i stort sett orörd.

Hade även sparvuggla, hornuggla, kattuggla, sparvhök, duvhök, ormvråk, brun kärrhök samt havsörn på tomten men dessa lär väl knappast äta rapsfröna som tättingarna lämnat. 😃

Ett "problem" när vi matar med solrosfrön samt kokosnöthalvor fyllda med fröblandning och ister/fett är att fåglarna ogärna äter fröer från exempelvis hampa och raps då.

Dom blir kräsna, de små liven.

Det låter som att jag ska tänka igenom det här två gånger innan jag åker iväg och köper på mig (och andra) en hassa rapsfrön. Tack för info JonaK. 👍

Tina, om du har möjlighet att få tag i mindre mängder av olika fröer går det ju alltid prova sig fram.

Kan tänka mig att rapsen kan gå åt om den placeras en bit ifrån byggnaderna på tomten (om du bor i villa) för att på så vis locka dit fåglar som kan vara lite nervösa men ändå förmodligen uppskattar rapsfrö.  I det fallet kan man testa att bara mata med raps på denna mer skyddade plats, ett bra sätt att se vilka arter en viss föda lockar.

Om du chansar på att köpa raps och det visar sig att fåglarna inte uppskattar det, mal ner fröna till mjöl, blanda med smält ister eller dylikt och häll i exempelvis en keramikkruka som sedan hängs ut. Varenda småfågel kommer vara där och äta tack vare fettet.

Det är så jag gjort när jag haft "överblivna" fröer, fungerar varje gång!

Tack för tipset, då får jag väl åka och handla iaf då du nu gjort mig nyfiken ur en annan synvinkel.

#24 Men vilket bra tips. Det ska jag också prova. Nu väntar man bara på lite kyla så fler kommer till matbordet.

Jag hade tänkt lägga några olika högar för att se vad dom vill ha. Har "lånat" från lagården. Lite kross och så skulle jag "låna" lite havre men den låg kvar i fickorna. Kom åt lite korn men det är nog för hårt. Men kanske Fassan (fasantuppen) och nötskrikorna äter det. Men i krosset finns det både havre och korn.

Ska absolut testa att mala ner rapsen då jag har vildsvinsister nu också.

Tina, fågelmatning kan ju definitivt handla om mer än omtanke, det kan faktiskt vara en mycket givande hobby!

Vi matar året runt i olika omfattning, det är mycket intressant att se vilken mat som går åt mest under olika årstider och hur arternas antal varierar över året.

Taxellina, vi ska väl egentligen vara glada över värmen när det gäller fåglarna, dock kommer säkert vintern snart.

Om du lägger ut olika typer av fröer som ett test, placera då dessa en bra bit ifrån varann. Var gärna något snål med talgbollar, solrosfrön och jordnötter under denna period annars är det en stor risk att fåglarna väljer dessa.

Havre/kornblandning lockar ibland fram den relativt blyga skogsduvan, även gulsparvar och domherrar kan sitta och picka i sig av säden.

Här är en av mina favoriter vid matningen, svartmesen är så liten, så tuff och så sällskaplig!

Tack för rådet.

Den lilla svartmesen är väl för charmig. Hade den här hemma i våras men nu har jag inte sett till den. När jag fyller på matarna står jag alltid kvar en stund och svartmesen var den som kom först och var inte ett dugg rädd.

Håller med att svartmesen är en undebar liten varelse, här mitt upp i smöret.

Men just nu denna milda vinter finner de inget behov av att besöka mitt bord. De gånger det var minusgrader och lite snö kom de.

Hade jag bott på landet hade jag nog matat som en tok. Får nöja mig med trutarna i stan som får en formfranska att dela på lite då och då.

En bok finns i ämnet och för den som är intresserad;

http://www.bokus.com/bok/9789188124340/mata-faglar/

Lite tips och tricks från NRM;

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/faglar/vanligafaglar/faglarpavintern/matavinterfaglarna.8561.html

För den som har tålamod och lite vilja ska det gå att mata in stationära mesar så de blir riktigt tama! (bilden är från skansen, värt varenda öre i entré bara för att mingla med mesarna där! Till och med hackspetten kommer och sätter sig på handen!)

Det vore något att kunna ha dom i handen och mata dom.

 Jag står kvar en stund så dom blir vana med mej. Och dom blir mer och mer modiga. Men det är nog lång väg till att kunna handmata dom.

Länkarna ska jag absolut kolla närmare på.

#30 Boken du länkar är ett bra tips, särskilt för människor som inte matat fåglar så länge eller precis ska börja men det är även en trevlig bok att läsa för oss som matat i många år och som redan utvecklat våra egna små knep.

Angående fåglar som äter ur handen är det ganska enkelt att få till med lite tålamod. Just svartmesen är den mest tacksamma arten här hemma. De har landat på mitt huvud (då det var försett med luva) när jag fyllde på mat. Övriga fåglar som ätit ur mina händer här hemma är entita, talltita och blåmes.

Nötväckan borde också gå att locka till handen även om dessa fåglar är något nervösa.