08. sjukdomar, skador & beteenden

Om att rädda skadade fåglar.

2011-02-02 11:27 #0 av: TinaNordberg

 

Hur många av er har inte som barn (eller vuxen) släpat hem allehanda djur, mer eller mindre halvdöda eller späda djurungar? Allt med ett barns tro och hopp att djuret går att rädda.

Jag är inget undantag, mor höll på att bli galen och alltid fick man höra, "den där kraken kommer aldrig att klara sig". Oftast hade de rätt.

Aldrig ger man upp, utan fortsätter i vuxen ålder. Men med mera erfarenhet och tips man kan fånga in från alla tänkbara håll.

Min mening är att vi i den här tråden berätta om våra lyckade eller misslyckade försök att vara fågelsamariter.

Tina Nordberg medarbetare:

 Fågelskådning i fokus

 Svamp i fokus

Anmäl
2011-02-02 11:32 #1 av: TinaNordberg

 

Ugglo

Jag kan börja, om ni orkar läsa.

Räddningsförsöket som satt sig djupast i minnet handlar om en trafikskadad sparvuggla tror det var en hane. Hittade den sittande mitt på landsvägen helt apatisk, utan synliga skador.

Hjärnskakning sa veterinären och säkert också bestående hjärnskada, den kommer att dö inom en månad löd domen. Det var fritt fram att göra ett räddningsförsök, inte nödvändigt då det inte är en utrotningshotad art. Först Magnesyl (en engångsdos).

Råd och tips inskaffades från ett räddningscenter.

Den fick bo i en stor papegojbur, piggade på sig snabbt, efter ett par dagar kravlade den upp på en sittpinne. Hela tiden tvångsmatad med först sockervatten, sedan köttfärs och rå kyckling. Vid matning var det handskar som gällde, den lille kraken stack hål i mina händer med klorna så det blödde.

Fick tips om att nu behövde fågeln äta hela djur med fjädrar, päls och ben för att få igång systemet med spybollar. Frysta möss inhandlades från ormägare. Visade fågeln som inte rörde en min. Sedan höll jag musen under hans bröst och vispade runt så det skulle kännas som att maten sprattlade. Det tog skruv, fågeln gjorde en snabb manöver och vips hade den ett stadigt grepp om sitt byte. Då lämnade jag rummet, när jag kom tillbaka efter ett tag hade den ätit halva musen och gömt rester under pappret i ett hörn på burbotten. De gör så i naturen gömmer och sparar. Spybollar kom, jag blev lyckligt, det här skulle gå vägen.

Nästa gång slängde jag in bytet, Ugglo som ugglan kallades spanade i ett kort stund, sedan jaktattack, och upp på pinnen med fångsten. Den åt aldrig när man var kvar i rummet.

Efter ett par veckor började vi med flygövning inomhus, men navigeringen fungerade inte. Ugglo gick endast i högervarv. Aha där hade vi hjärnskadan tänk vad veterinärer kan ha rätt.

Mera träning både inne och ute utan resultat. Den otroligt trevliga fågeln satt och tittade ut genom fönstret, smackade ett snärtigt ljud (Sparvugglans varningsläte) när en katt visade sig. Då och då lät den höras en lång utdragen vissling. Hoppade upp på fingret när man stack in handen i buren, knep aldrig om hårt. Visade inga tecken på skygghet mot människor.

Det slutade en morgon som de lärde förutspått Ugglo slutade sina dagar efter drygt 5 veckor, mitt i sin konvalicens när han visade sig som piggast. Vi fick aldrig se honom flyga iväg.

 

Man bör alltid kontakta veterinär när det gäller skadade fåglar.

Det är inte heller tillåtet att hålla vilda djur i fångenskap, därtill krävs tillstånd och det är krångligt.

Tina Nordberg medarbetare:

 Fågelskådning i fokus

 Svamp i fokus

Anmäl
2011-02-02 21:08 #2 av: Eldochis

Vilken härlig historia Tina!

Jag var med och startade Projekt Berguv Nord på 70-talet och hade berguvsuppfödning och rovfågelstation på torpet med min dåvarande man.

Så det hände att vi hade berguvar i köket och handmatade kungsörnar. Jag började så smått jaktträna en ung kungsörn, men han placerades så småningom som avelsfågel i Projekt Kungsörn.

Det är värdefullt att rädda de hotade arterna och just ugglor och dagrovfåglar är oftast "Kronans villebråd" och det är strikta bestämmelser kring ev hantering.

Jag är dock ganska krass när det gäller vanliga arter och tycker inte det är särskilt djurvänligt eller meningsfullt att försöka mata och rehabilitera upphittade djurungar.

 

Eva

Anmäl
2011-04-16 10:11 #3 av: krufix

Ah, det känns så hemskt!
Pappa brukar ibland "få hem" skadade fåglar, som privatpersoner eller polisen kommer med.
Det spelar ingen roll vad för fågel, hur skadad den var, jag såg till dom hela tiden.

Men, det vanliga är ju att dom dör efter första natten, eller efter en månad.. Man var alltid lika ledsen.

 

Synd på ugglan, den verkade ju vara riktigt underbar..

Anmäl
2011-04-17 22:16 #4 av: Lindzen

Förra sommaren räddare jag och en kompis en stackars kaja från att i stort sett bli kokt mitt på gatan. I alla fall så tror jag den hade blivit överhettad. Kan säga att det kanske var ca 30 grader i solen..

Den låg mitt på gatan och flämtade men vingarna rakt ut. Den rörde sig inte även fast den låg mitt ute i solen och kunde inte sitta upp själv utan tippade. Så vi tog hem den till mig och la den i en kartong i garaget där det var svalt. Några timmar senare när solen började gå ner så var det full fart! Den ville inte att jag skulle komma nära och flaxade och hade sig, så jag tog ut han och iväg flög han utan några problem :)

Mvh Linda

Fotohemsida: www.lzfoto.weebly.com

Medarbetare på forumet www.kampfisk.se

Anmäl
2011-04-18 12:33 #5 av: TinaNordberg

Förstår att det kändes gott.

Tina Nordberg medarbetare:

 Fågelskådning i fokus

 Svamp i fokus

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.